ANeverlandDream

...heter programmet som jag var med på ikväll. Alltså...jag satt i publiken. :-)
Och jag skulle vilja att detta enbart var ett glatt inlägg, men glädje varar inte länge. Så bara för att jag var glad och skulle se Peter Jöback, så börjar dom såklart prata Michael Jackson och där var sorgen igen.

Peter Jöback skulle vara gäst i programmet så i tisdags kväll fick jag ett mail om att man kunde vinna publikplattser. Jag tävlar såklart men förlitar mig inte till min enorma tur (skämt) utan tar saken i egna händer och tar (igår) kontakt med publikansvarige som lovar mig en platts i den annars redan fullbokade publiken.
Då blev lilla jag glad :)
Så idag bar det av till TV-huset för inspelning. Det var en kvinna som höll i publiken och hon fick oss att stå upp,skrika,skratta...ja det va ju lite jobbigt men sen drog det igång. Massa ointressanta (för mig) människor babblade i mun på varann tills det var dax för fina Peter att komma in. Och fiin var han :)
(nä,inga foton den här gången heller,tro mig jag försökte men allt går inte som jag vill)
Först blev han intervjuad,fin och väldigt utlämnade intervju där han berättde hemska händelser från sin barndom bl.a. och sen sjöng han en låt från nya albumet. Jag satt precis bakom honom när han sjöng och säger bara Mmmm *graaaaowr* (gör kattliknande rörelse med handen)
Han sjöng helt fantastiskt (som alltid) och det var skönt att få tänka på nått annat en liten stund och bara sitta där och lyssna.
För innan det var det en annan gäst, Ian Halperin, som nyss kommit ut med boken "Unmasked: The Final Years of Michael Jackson". Han är en författare med vad det verkar som lite paparazzi/stalker-varning. Han sa faktiskt mycket bra om Michael. Men även lite annat som jag tycker var mer personliga åsikter som han hade kunnat hålla för sig själv. Är det inte 100% sanning tycker jag inte man ska uttala sig om det i tv som om det vore en självklarhet. Men iaf. Innan han kom in så visade dom "This Is It"-trailern, och...jag såg ju inget men det räckte med att höra för att paniken skulle komma smygandes och tårarna börja rulla ner för kinderna. Sen satt jag å skaka en stund in i intervjun och höll för munnen tills han sa att Michael var en bra pappa m.m då började jag tok-applodera,kunde lixom inte hålla mig. Och tack å lov så började fler applodera med mig annars hade dom väll brytit och slängt ut mig. Sen var jag helt förvirrad och tom och snurrig ungefär till slutet av intervjun och jag lugnade först ner mig när Peter sjöng.
Känns dock lite tråkigt att Peter inte verkar bry sig speciellt mycket om Michael Jackson... Hade ju såklart gärna velat det,det hade lixom känts bra på nått konstigt sätt... men men. Men han sjöng med när trailern visades.
Och det var nog bland de underligaste upplevelser jag vart med om...
Jag hör Michael sjunga på konserten som aldrig blev av...och sitter och tittar på Peter som sjunger med...samtidigt som för två sekunder sen var jag lycklig att se Peter och nu bara sköljs över av en våg av smärta för min saknad för Michael...jag stirrar genom mina glansiga ögon på Peter och försöker skjuta undan alla känslor och bara fokusera på honom men det bli för mycket och tårarna kommer. Och jag bara stirrar på Peter och gråter och allting snurrar.........

Sitter framför tv:n å glor, jag e så hungrig så jag håller på att bli galen! Smidigt att bli hungrig när det snart e midnatt. Nu är mitt onda i bröstet borta,haft ont sen förra tisdagen och även besökt akuten (utan att få veta vad det beror på) men i lördags sa det plopp och nu gör det nästan inte ont alls! (tack Annelie :-))
Det va iaf superkul att se Häckner igen i lördags, han hade hittat på lite nytt skoj att skratta och förvånas åt. Jag förstår inte hur man kan trolla så, vi sitter ju en meter ifrån och jag fattar ingenting!!! Han e helt fantastisk. Och så snygg! Han hade jeans på sig och jag säger bara yum yum, come to mama ;-)
Tyvärr inga foton då man inte fick fota under föreställningen. Efteråt brukar han ju ALLTID komma ut och hälsa på publiken så jag tänkte att jag skulle ta ett foto på han då. Eller gärna ett på oss tillsammans, då det säkert e 9 år sen jag senast tog ett. Men TJI fick vi då han inte kom ut!

Så här skulle det varit ett foto på mig å Carl-Einar...


Kan ju tilläggas att vi träffade honom innan föreställningen då han hälsade på publiken från den tidigare showen, men inte fotade jag då inte. Så skyll sig själv...
You only get one chance!!
Sen drack vi lite öl på Engelen,det skulle vara rock kväll men det kan jag INTE hålla med om. Det var bastuvarmt,knök-fullt och medelålderna va ca 50 år. Så njaaääääeeee...

Nä, nu måste jag gå å rota i kylen lite, sen ska jag kolla "2 1/2 män" å sen e det ZzzzzZzzz-dags.
Natti!

Ikväll åt jag tacos och kollade på underbara "Sex and the city"-filmen.
Ensam.
Ja gott folk, så är det att vara singel.
Ska man bara äta gott när man är med andra, ja då blir det inte mycket god mat äten.
Så jag bestämde mig för att jag kan äta tacos precis när jag vill! Och så blev det.

Men när jag ser hur lyckliga dom är i filmen... ja det är ju inte utan att man blir lite deppig.
Kommer jag någonsin få det sådär?
Förmodligen inte...så är det nån som känner för tacos så vet ni vart jag finns!

En textrad ur låten som spelas i slutet på filmen:
"I found love, and you must find love"

Jag gillar inte. Det gör ont. Vart är du??

Goodbye my angel...

Tänker på dig och finns alltid här för dig.



Love you

Vet ni vad som är surare än att inte få den lägenhet man vill ha??
Det är att få veta att man faktsikt fick den!!
Nja,altså... Pratade med min mamma ikväll,det var ju hon som skötte budgivningen på den lägenhet jag nyss skrev om. Så sa hon att vi faktiskt fått den,allt var typ klappat och klart, säljaren hade bestämt sig för att han ville sälja till oss!! Men sen strulade det lite och efter allt var bestämt så la tantdrakulan 10.000 mer i bud!! Så då valde han henne!!! BAJS! 10.000, va fan e det för liten skitsumma lixom. Det var ju bestämt!!
Så det var väll helt enkelt verkligen inte meningen. Men jag hade nog varit gladare ovetandes om detta...

Ikväll har jag å mamma vart på körskolan och gått handledar-kurs i lite över 3 timmar. Så nu ska bara papprena in och sen kan jag börja övningsköra! Måste bara skaffa nya glasögon, halvblind på högra ögat.........

Det här hittade jag när jag gick in på blogg.se :

"Många tjejers favoritserie ,Sex And The City, visades 2008 för första gången på bioduken. Sex and The City The Movie gjorde självklart succé och till mångas glädje kommer en uppföljare. Blogg.se:s bloggerska Caisa rapporterar: "I morse så började Sarah Jessica Parker filma inför filmen Sex And The City 2. Filmen kommer upp på bioduken den 28 maj 2010."

A-wohoo!!
Vikken perfa 30-års present! 30....uuuuuuhhhh.......

Natti

Dagens goda gärning

Idag hade jag äntligen bokat in tvättstugan. Har så mycket tvätt så det är löjligt. Har ju legat sjuk och innan dess haft massa för mig så helt enkelt inte haft tid att tvätta. (Och tvätta hemma tar sån tid...)
Kommer till tvättstugan och känner att nått e fel när dörren är öppen in till bokningsrummet.
Till min fasa finns inga tvättstugenycklar! Där står jag med all min tvätt och blir bara så trött...
Men sen hittar jag en liten nyckel som inte ser ut som vanligt så den tar jag å knatar in till tvättstugan för att morra åt den tvätt som kanske ligger i tvättmaskinerna.
Det är öppet till tvättstugan och lamporna lyser... Jag typ smyger in och ser mig om kring och så hör jag nått litet grymtande från ena sidan av t-stugan. Visste inte om jag skulle gå dit eller springa hahahha.Så jag tittar in i det rummet och där framför en av maskinerna står en liten grå gammal tant och pratar med sin tvätt på tyska.
Vad gör man nu??
Jag säger hej men den grå lilla tanten bryr sig inte om mig...
Så jag tänkte att jag lägger väll in min tvätt i de lediga maskinerna då. Då kommer den lilla tysktanten bort till mig och ställer sig framför mig och ser fundersam ut. Sen börjar en stund av knacklig konversation.
Jag - Jo det är min tvättstuge tid nu
Tant - va??
Jag - Jo jag har bokat tvättstugan nu, man måste boka tid för att tvätta
Tant - jo jag boka
Jag - inte denna tid
Tant - jo,jo *suck*
Jag - Nej jag har bokat från 12..
Tanten pekar på sin klocka som är redan halv ett...
Tant - man boka halvtimme efter..?
Jag - Nej man måste vänta 2 timmar innan man kan ta någon annas tid.
Tant - 2 timmar!!!!!!!? Suckar igen...
Bla blar blar........
Jag - okej jag ska gå och kolla om det finns tid imorgon...
Går lite surt till bokningsrummet och muttrar om dumma jäkla tant... Det fanns tid imorgon.
Går tillbaka och ber tanten visa mig vart hon bokat. Tanten verkar oxå lite småirriterad men följer med och ser att hon bokat fel tid,den 7-12 istället för 12-17. Tysktanten blir alldeles förtvivlad.
Tant - Åååh...jag tvätta... Jag tagit alla kläder av säng!
Jag - okej, men tvätta du så tvättar jag imorgon.
Tant - åååh du så snäll ååhh tacktack. Vad du heter...vart du bor..? Åh tacktack, jag villa ge dig choklad!
Så håller hon på en stund och jag får många klappar på armen och även några kramar. Tantens humör vände altså på en sekund och hon var nu den lyckligaste lilla tysktant denna tvättstuga nånsin skådat :-)
Så imorgon ska tanten komma till tvättstugan och ge mig choklad.

Gör någon glad - få en choklad!

Till er som undrar varför jag pratar så mycket om Michael Jackson.
Till er som undrar hur en idol kan betyda så mycket...
Till er som undrar hur man kan älska någon man aldrig träffat?
Till er som undrar varför jag "inte växer upp" nångång...
Till er som inte kan förstå hur mycket, eller varför jag älskar Michael Jackson...

Till er, vill jag bara säga detta

Jag är ett ensambarn. Jag har inga syskon. Ingen stor släkt. Kommer från tidvis struliga familjeförhållande. Jag har aldrig haft ett riktigt långt seriöst förhållande. Därav ingen som älskar mig, och ingen som jag älskar tillbaka.
Jag har inga barn. Inga husdjur.
Jag har alltid haft min mamma, och ett fåtal riktigt nära vänner som alltid funnits där.
Men annars har de flesta männsikor kommit och gått.
Jag har varit mycket ensam, och blivit mycket sviken.

Men det fanns en person som aldrig svikit mig. Som alltid funnits där. Mitt i natten när alla andra sover. När man tjatat slut på sina vänner och inte vill störa dom mer. När man känner att man absolut inte har något att leva för längre. När allt hopp är försvunnet. Någon att kämpa vidare för. Någon som man har som högsta önskan att kankse, någon dag få träffa. Och som när han säger "I love you", även om det är till mig och en miljon andra, man faktiskt ändå vet att han menar det.
Någon som man blir glad av bara man hör hans namn.
Och som alltid, alltid finns där.

Jag kan räkna de lyckligaste ögonblicken i mitt liv på mina tio fingrar.
Det är när jag har fått äran att se Michael stå på scen. Inget kommer någonsin slå den känlsan.
Att stå där längst fram med bara några meter till denna fantastiske man,ja, det finns inga ord.
Att se Michael dansa, att höra honom sjunga...att befinna sig i hans värld - inget är bättre än det.
Michael är magisk.


Michael Jackson har varit en sån stor del av mitt liv att jag kan inte förklara det.
Sen jag var 12 år har han funnits där.
För er som aldrig haft en "idol" så förstår jag att det är näst intill omöjlig att förstå mina känslor. Och det är ok. Jag behöver inte att ni förstår. Bara att ni accepterar.
Michael har alltid varit mer än en idol för mig.
Han har varit en extra förällder. En extra vän. Ett stöd...
För många år sedan så svor jag på att jag skulle ta livet av mig om Michael dog.
Så mycket betydde och betyder han för mig.
Det har jag ju nu uppenbarligen inte gjort...men jag har haft väldigt mörka stunder där jag frågat Gud varför han inte kunde ha tagit mig istället...

Ni behöver inte förstå mig. Ni behöver bara finnas där.
Jag vill tacka alla underbara där ute som hörde av er på den värsta dagen i mitt liv.
När det som absolut inte fick hända, hände.
Ni som tog er tid att tänka på mig, sms:a eller ringa. TACK. Det betyder så mycket för mig att ni visade att ni förstod hur hemskt detta var för mig.
Ni vet vilka ni är...

Ta aldrig någon för given.
Jag älskar er, mamma, pappa, bästis och alla ni andra som är mina riktiga vänner,familj och alla ni som bryr er.
Puss på er!

Michael Jackson 1958-2009



           R.I.P

Jag är så hungrig!!!

Happy birthday angel Michael...




I Love You